no matter what, you'll never see me cry

Jag är hemma och jag lever. Levi var kul så länge det varade, tänker inte ens skriva om kvällen haha.

Detta inlägg tänkte jag faktiskt tillägna min älskade katt Monteus, en bild säger mer än tusen ord, så varsågoda. Kan tillägga att det finns fler saker, men mycket har behövts slängas, och observera att bootsen är mina acne pistols. Katthelvete.

Avslutar med mina nya älsklingar som har fått äran att flytta in i min skogarderob förra helgen, puss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0