up 'til now I've always been afraid

Blir nog att ligga vaken inatt också. Känner inte igen mig själv, allt vände tvärt, helt från ingenstans. Känner mig helt livlös.
Orkar inte prestera, vill inte gå hem efter jobbet heller, imorgon slipper jag det ett tag då jag promenerar mot Linn och myser med henne och lussebullarna. Något att se fram emot!

Här var jag liten och glad


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0